Kunskapskrav 6

Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett fungerande sätt samt för underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

För att uppnå detta kunskapskrav krävs källkritiskt tänkande. Du ska kunna använda olika källor som läggs fram för dig och dra slutsatser om “religioner och andra livsåskådningar” och resonera om hur källor är trovärdiga eller ej.

För att att resonera om en källas trovärdighet är det viktigt att tänka på följande:

1. Identifiera källan:

• När producerades källan?
• Vem producerade källan?
• I vilket sammanhang producerades den?

2. Vilken typ av källa är det?

• Kvarlevor: Direkta bevis på något som verkligen inträffat, som exempelvis dagböcker, anteckningar, protokoll eller fotografier.
• Primära källor: Källor som beskrivit en händelse nära i tid. och som direkt beskriver det som hänt. Exempelvis kan en tidningsartikel eller ett reportage vara en sådan, eller en målning.
• Sekundära källor: En källa som tillverkats med en primär källa, eller kvarleva, som ursprung. Det kan vara artiklar, böcker, uppsatser eller liknande. Även filmer kan räknas in här. En sorts bearbetning av originalkällan.
• Tertiära källor: Olika sammanfattningar av primär- eller sekundärkällor.Dessa har som syfte att ge en bred överblick på vad som skett. Exempel är uppslagsverk eller läroböcker.
• Källor måste inte heller vara skriftliga utan kan vara muntliga då ögonvittnen kan berätta. Problemet är att vi människor har en förmåga att glömma eller minnas det vi vill minnas.

3. Hur stämmer källan mot de källkritiska kriterierna?

• Äkthetskriteriet
  Är källan äkta? Historien vimlar av förfalska källor. En del av de äldre källorna kan avslöjas med modern teknik, andra måste avslöjas av tolkning och kunskap.
• Samtidskriteriet
  Ju närmare en källa befunnit sig en händelse i tid, desto mer trovärdig är den. Avstånd i tid och rum gör att källan blir mindre säker. Vi människor glömmer eller minns det som passar oss och vi blir själva dåliga källor ju längre tiden går.
• Tendenskriteriet
  Kan den som skapat källan ha något att vinna på dess innehåll? Skulle den som skapat källan ha någon anledning att stå för osanningar eller överdrifter? Vad är syftet med att källan tillkommit? Är källan partist på något vis?
• Beroendekriteriet
  Har källan tillkommit på egen hand eller är den beroende av andra källor? Kan upphovsmannen påverkats av tidigare källor?
• Relevans
  Alla historiker använder frågeställningar. För att använda källor behöver man en klar och tydlig fråga. Först då vet man om källan är relevant eller ej. Källan blir relevant först när den kan besvara, eller avfärda, en fråga.

Exempel på uppgift från Nationella provet i religion 2013 som svarar mot samma kunskapskrav.