Historiska epoker

Ämnet historia behandlar all tid som förflutet fram till idag. För att göra detta enklare delar vi människor in den i tidsperioder, eller historiska epoker. Epokindelningen har skett på olika sätt på olika tider i historien på samma sätt som att olika kulturer också räknat tid på olika sätt.

Innan vi fick en gemensam tid så var det vanligt att människor räknande tid utifrån naturens lopp eller stora händelser som krig eller katastrofer. Sedan 500-talet har västerlandets tideräkning utifrån Jesus Kristus födelse där Jesus födelse beräknar starten och tiden har räknats som Före Kristus (f.kr.) och Efter Kristus (e.kr). Tiden har alltså baserats på den kristna tron på Jesus födelse och budskap. På senare år har istället begreppet Vår tideräkning eller Vår tid börjat användas. Då anges tiden i Före Vår Tideräkning (f.v.t.) eller Enligt Vår Tideräkning (e.v.t.)

För att lättare förstå historia delar vi idag in den i olika epoker. Dessa epoker är i första hand europeiska och reser vi till andra delar av världen kommer deras uppdelning se annorlunda ut. Detsamma gäller om vi riktar blickarna mot andra vetenskapliga områden.

Förhistorisk tid: Hela perioden från att människan blir människa till skrivkonsten uppfinns och människor börjar forma sina första större samhällen.

Forntid: Från att skrivkonsten uppstår till att de första stora samhällena börjar formas längs de stora floderna i Mellanöstern och norra Afrika Perioden sträcker sig fram till den grekiska Antiken tar vid. Tidsperioden varar från ungefär 3500 f.v.t. till ungefär 700 f.v.t.

Antiken: Perioden berör den tid då de grekiska staterna börjar utvecklas till det Romerska riket och det Västromerska rikets fall. Tiden kan delas upp i grekisk och romersk antik och sträcker sig från ungefär 700 f.v.t. till år 476 e.v.t.

Medeltiden: Tidsperioden efter Västroms fall till Europeiska upptäckare börjar komma i kontakt med de amerikanska civilisationerna. Perioden kan i sin tur delas in i tidig medeltid, högmedeltid och senmedeltid. Medeltiden avslutas runt 1500 och en bra händelse att ha som brytpunkt är Christofer Columbus avresa mot Nordamerika 1492.

Tidigmodern tid: Perioden efter medeltiden fram till att den industriella revolutionen börjar runt 1800 räknas in i Tidigmodern tid. En händelse som kan användas som brytpunkt också är revolutionen i Frankrike. Denna går att dela in i två epoker som vanligtvis kallas Renässansen och sträcker sig från ungefär 1500-1650 samt Upplysningen som sträcker sig mellan 1650-1800. Den period som också kan kallas Revolutionernas tidsålder sträcker sig inom och över denna tidsperiod. Revolutionernas tidsålder berör de stora revolutionerna i framför allt Europa och sträcker sig från 1700-talet och en bit in på 1800-talet.

Modern tid: Från Franska revolution och fram till den tid vi lever i idag räknar vi den moderna tiden. Denna tid kan också delas in i ytterligare. Den engelske historikern Eric J. Hobsbawm brukar använda begreppet Det långa 1800-talet för tidsperioden 1789-1914.

Det är viktigt att bära med sig att alla epokindelningar är efterhandskonstruktioner och att de skiljer sig mellan länder, kontinenter och kulturer. Ett bra exempel på detta är medeltiden som räknas som en tid i Sverige och en annan i Europa. I Sverige pratar vi ofta om Vikingatid vilket inte finns någon annanstans. Det är också viktigt att minnas att alla typer av indelningar är ungefärliga. Människor som vaknade den 2 september 476 visste knappast om att det blivit medeltid, lika lite som forntidens människor visste att det var forntid.

Uppgifter:

Skriv dina svar i ditt historia-dokument i Google drive.

  1. Varför delar vi in tiden i epoker?
  2. Bortsett från de förklaringar som finns i texten, tror du at finns några andra orsaker?
  3. Om framtidens människor kommer fortsätta dela in tiden i epoker, hur tror du då de kommer benämna vår tid? Motivera ditt svar!
  4. Nu ska du jämföra ditt svar med några andra. Leta upp två klasskamrater som är färdiga med uppgift 3. Skapa ett gemensamt dokument som ni delar ut med mig. Jämför era svar på uppgift 3 och kom fram till ett gemensamt svar och en gemensam motivering.
Download PDF