Den 9 Januari 1202 på Visingsö dör Birger Brosa, Jarl av Sverige, en av sin samtids absolut mäktigaste män i det som så småningom skulle bli landet Sverige.
Titeln Jarl var en beteckning på någon som var satt att styra och förvalta där kungen inte hade möjlighet att styra. I det som utgjorde de första kornen till det svenska riket fanns vad som kallades en riksjarl, som i praktiken kunde vara mäktigare än den regerande kungen.
Titeln Sveriges Jarl bars för första gången av Birger Brosa som var Jarl både unde kungarna Knut Eriksson (1167-1195/1196) och Sverker d.y. Karslsson (1195/1196-1208).
Den ätt som Birger Brosa tillhörde brukar kallas Bjälboätten och var en av den svenska medeltidens mäktigaste släkter. Så mycket som sex kungar och tre drottningar och en lång rad mäktiga män och kvinnor härstammade ur den. Av kungarna som kom ur ätten är förmodligen Magnus Eriksson, som 6 kungar och 3 drottningar härstammade ur och var på så vis en av det medeltida Sveriges mäktigaste ätter. Av dessa är kungarna Magnus Eriksson den mest kände. Han är framförallt känd för det som brukar kallas Magnus Erikssons landslag (ca 1350) och kan sägas vara den första lag som gällde för hela “Sverige”.
Källor:
Birger Brosa, http://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18235, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nat. Beckman.), hämtad 2015-01-08.
Harrison, Dick, Jarlens sekel: en berättelse om 1200-talets Sverige, Ordfront, Stockholm: 2002.
Nationalencyklopedin Birger Brosawww.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/birger-brosa
