Det långa 1800-talet

”Det långa 1800-talet” är ett begrepp som myntats av den brittiske historikern Eric Hobsbawm. Formuleringen med ett långt 1800-tal syftar till att förenkla indelningen av historien i karaktäristiska epoker istället för århundraden. Hobsbawms ”långa artonhundratal” innefattar tidsperioden från franska revolutionen 1789 till utbrottet av första världskriget 1914. 

– Om det långa 1800-talet, från SO-rummet.

Europas 1800-tal kom att präglas av en lång rad händelser som alla bottnade i 1700-talets stora revolutioner och som alla hänger ihop med det första världskrigets utbrott. Av det skälet har vissa velat kalla perioden mellan 1789 och 1914 för Det långa 1800-talet.

Europas 1800-tal präglas dels av den pågående industrialiseringen som inleddes i England under 1750-talet och som sprider sig som ringar på vattnet under 1800-talet. Det når olika delar av Europa vid olika tidpunkter och ju längre bort desto senare. I Sverige kan man prata om industrialisering först på 1870-talet. Europa präglas också av kraftig social förändring. Urbanisering skapade nya städer och växande klyftor skapade nya politiska rörelser. Under 1800-talet växer också nya politiska idéer fram i kölvattnet av den franska revolutionen där nationalismen kom att få en framträdande roll.

Internationellt sprider Europeerna sina idéer med hjälp av en överlägsen vapenmakt och vid första världskrigets utbrott har europeiska länder med vapenmakt koloniserat i stort sett hela världen.

Området delas in i tre huvudområden:

• Nationalismen
• Imperialismen
• Sveriges 1800-tal.

Repetera!

Om du behöver repetera titta på nedanstående!

Det långa 1800-talets huvudlinjer – Artikel om det långa 1800-talet på SO-rummet.

Max 1800-tal – Tv-serie från UR som behandlar hela perioden ur olika perspektiv. Bra och ganska underhållande filmer.

Easymans epoker – Det långa 1800-talet. Två genomgångar. Bra, men ganska långa.

Nationalismens framväxt

Efter du tittat på filmerna:

Quiz nationalismen. Använd kod: 123686

Uppgifter:

1. Läs s. 107 – 109 i Utkik Historia.
   1. Gör Ordkunskap och Kommer du ihåg? på s. 109 i Utkik Historia.
2. Läs s. 110-111 i Utkik historia.
   1. Gör Ordkunskap på s. 111.
3. Läs texten om Garibaldi, svara på uppgifterna (finns i Drive).

Begrepp:

• Nationalkänsla
• Nationalism
• Tyska förbundet
• Folkspråk
• Skandinavism
• Konservatism
• Liberalism
• Socialism

Personer:

• Garibaldi
• Otto von Bismarck
• Viktor Emanuel

Mål:

• Känna till orsakerna till nationalismens framväxt.
• Känna till särdragen i nationalismen.
• Känna till några av nationalismens konsekvenser.
• Känna till hur Tyskland och Italien enades.
• Känna till några av de viktiga årtalen.
• Känna till betydande personer.
• Känna till huvuddragen i liberalism, socialism och konservatism.

Imperialismen

Efter du tittat på filmen:

Quiz – Imperialismen

Uppgifter:

1. Läs s. 112 – 115 i Utkik Historia.
   1. Gör Ordkunskap och Kommer du ihåg? på s. 115
2. Jobba med Övergripande frågor (finns i Drive)
3. Gör uppgiften 1800-talshjältar (finns i Drive).
4. Gör testet på området. Har du mer än 75% går du vidare till nästa område. Annars repeterar du.

Begrepp:

• Ideologi
• Industrialism
• Lyxråvaror
• Imperium
• Imperialism
• Kolonier
• Sepoysupproret
• Kapplöpningen om Afrika
• Berlinkonferensen 1884               

Mål:                                         

• Du känner till orsaker till imperialismen
• Du vet hur imperialism, industrialism och kolonialism hänger ihop.
• Du vet hur Européerna behandlade människorna i de erövrade områdena.
• Du känner till begreppen som här ihop med området.
• Du känner till några av de viktiga årtalen.

Om du hinner: Fördjupningsfrågor:

1. Vad betyder ordet imperialism?
2. Vilka orsaker låg bakom européernas kapplöpning efter kolonier samt vilka konsekvenser fick kolonialiseringen?
3. Vilka övertag hade européerna mot människorna i Asien och Afrika?
4. Ge exempel på europeisk hänsynslöshet och grymhet i Afrika när det gäller människor och natur?

Om du hinner: Bildanalys:

• Vad finns och vad händer i bilden?
• Vilken känsla förmedlar bilden?
• Vad har hänt innan och vad händer efter?
• Tror du bilden kan betyda olika saker för olika människor?
• Vilket syfte har fotografen med bilden tror ni? Går bilden att använda som källa?

Power point:

Imperialism