De fem stora religionerna har alla etiska uttryck. De tre abrahamitiska religionerna har stora likheter medan buddhismen och hinduismen skiljer sig åt på ett mycket tydligt vis.
Judisk etik
Människan är skapad med möjlighet att välja mellan gott och ont. För en jude är det därför viktigt att följa den gudomligt givna lagen och hedra förbundet mellan människa och Gud.
Judendomens etik härstammar ur de heliga skrifterna och blir god om den överensstämmer med gudomlig lag och guds vilja. Grundläggande är de 613 reglerna i Torah och 10 guds bud. Genom detta är judendomen att betrakta som pliktetisk.
Den judiska etiken bygger också på idén om relationen mellan människa och Gud. Reglerna som finns är till för att människorna ska ha regler att handla efter för att undvika guds straff.
Tio guds bud enligt judendom
- Tro på Gud
- Förbud mot otillbörlig tillbedjan
- Förbud mot att ingå eder
- Att högtidlighålla helgade dagar
- Respekt för föräldrar och lärare
- Förbud mot mord
- Förbud mot äktenskapsbrott
- Förbud mot stöld
- Förbud mot falskt vittnesbörd
- Förbud mot girighet
Kristen etik
Med Jesus kom en ny syn på etik som i vissa stycken kolliderar med det judiska. Reglernas betydelse kom att minska och Jesus själv uttalar sig på ett vis som gör att reglerna bara blir verktyg. Den viktigaste dele av Jesus lära var Bergspredikan och i den blir det människans sinnelag som är det avgörande. Rätt och orätt blir bara en fråga om man vill göra rätt.
Kristen etik bygger också på tio guds bud i kombination med Jesus lära där det dubbla kärleksbudskapet: “Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela din kraft och med hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv”, vända andra kinden till och att ställa upp för svaga och utsatta är viktiga delar tillsammans med tron på guds förlåtelse.
Tio guds bud enligt den svenska bibelöversättningen.
- Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.
- Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn, ty Herren kommer inte att lämna den ostraffad som missbrukar hans namn.
- Tänk på att hålla sabbatsdagen helig.
- Visa aktning för din far och din mor, så att du får leva länge i det land som Herren, din Gud, ger dig.
- Du skall inte dräpa.
- Du skall inte begå äktenskapsbrott.
- Du skall inte stjäla.
- Du skall inte vittna falskt mot din nästa.
- Du skall inte ha begär till din nästas hus.
- Du skall inte ha begär till din nästas hustru, inte heller hans tjänare eller hans tjänarinna, inte heller hans oxe eller hans åsna, eller något annat som tillhör honom.
Muslimsk etik
Inom islam finns såväl världsliga religiösa regler att följa. Reglerna härstammar från Koranen och Sunna. Människan är ansvarig att följa. En muslim måste mer än allt följa guds påbud och däribland ingår att visa solidaritet med svaga och utsatta. En god handling är vara ödmjuk, mot såväl gud som andra människor. En muslim ska också stå mot sina egna begär.
I såväl Sunna som Koranen finns en lång rad påbud att följa vilket gör att islam i stora drag kan anses vara pliktetisk. Den viktigaste religiösa plikten är att uppfylla islams fem pelare; shahada, salat, sawm, zakat och hadj. Att följa reglerna är att följa Guds vilja och eftersom människan på yttersta dagen ska dömas antingen till paradis eller helvete är deta viktigt.
Buddhistisk etik
Det finns stora skillnader mellan etiska utgångspunkter i de asiatiska religionerna i förhållande till de abrahamitiska.
Buddhismen är i sig självt en etisk modell då den syftar till att ge levnadsråd som för ett bra liv, snarare än att tiilfredställa en gud. Det handlar inte i första hand om rätt och fel utan snarare att vissa handlingar leder till bättre eller sämre effekter på karman. På så sätt är buddhisters sätt att tänka över etik betydligt mer konsekvensetiskt än pliktetiskt.
Det viktigaste för en buddhist är dock sinnelaget som för en buddhist tar sig uttryck i tal och handling. Sättet att se handlingarna som en effekt av den rätta tanken där strävan är att nå bra karma.
De regler som finns är inte att betrakta som budord utan snarare rättesnören eller riktlinjer. Den som handlar som en upplyst och följer alla dessa kommer så småningom också bli upplyst. De etiska riktlinjerna hänger ihop med den åttafaldiga vägen.
Inte döda – Att inte döda eller skada andra levande varelser. Detta innefattar också känslan av hat mot andra levande varelser.
Inte stjäla – Jordens resurser har inte givits till varje enskild människa. Därför är givmildhet och strävan att inte ta eller utnyttja andra. Därför ska man också äta och konsumera med måtta.
Inte missbruka sexualitet – Hänger samman med att inte skada andra vilket de menar att sexuella relationer utan kärlek eller otrohet gör.
Inte ljuga – Ett riktigt tal, där varken lögner, skvaller eller liknande accepteras.
Inga droger – Droger i alla former leder till ökat lidande eller felaktiga handlingar därför är det viktigt att avhålla sig.
Hinduistisk etik
För en hindu är det yttersta målet med livet att uppnå moksha. För detta krävs att man har så god karma som möjligt. Det finns olika vägar för en hindu att uppnå god karma, men gemensamt för alla hinduer är idén om dharma som innebär att det finns plikter att leva efter. Dessa plikter varierar dock och det är därför svårt att säga att det finns en hinduisk etik. Dharma är kopplat till de olika kasten och därför skiljer plikterna åt.
Alla hinduer eftersträvar dock vissa egenskaper. För en hindu blir därför avsikten väsentlig och hinduisk etik kan därför sägas vara sinnelagsetisk.
Gemensamt för alla hinduer är respekt för liv. Eftersom alla hinduer riskerar att återfödas i ett lägre kast är detta extra viktigt. Att minimera lidande och våld blir extra viktigt och därför blir många hinduer vegetarianer och tillämpar ickevåldsprincipen ahimsa.
Den gyllene regeln
En idé som är återkommande genom flera religioner är det som vi kallar den gyllene regeln. Den äldsta kända version är nedtecknad av Konfucius i Kina runt 500 f.v.t. och kan enkelt sammanfattas som “Behandla andra som du själv vill bli behandlad“. De olika religionernas förhållande till regeln är:
- Hinduism: “Detta är summan av plikterna: Gör inte mot andra något som skulle vålla dig smärta, om det gjordes mot dig”.
- Buddhism: “Plåga inte andra med det som pinar dig själv” och “Om man vill bli lycklig, måste man också hjälpa andra, eftersom ens egen lycka är beroende av andra. Det är inte konstigare än så”.
- Judendom: “Det som är dig själv förhatligt, skall du inte göra mot din nästa. Detta är hela Torahn. Det övriga är förklaringar. Gå och läs!”
- Kristendom: “Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger”.
- Islam: “Ingen är rättrogen förrän han älskar sin broder som sig själv”
Uppgift:
- Fundera över de olika religionernas etik. Finns det något du tycker är gemensamt?
- Fundera över varför idén om den gyllene regeln återfinns i alla de stora religionerna och varför det finns sådana stora likheter.
- Skriv ned dina funderingar och ta med till lektion.
