Protestantiska kyrkor
De protestantiska kyrkorna kan delas upp i tre huvudugrupper: Lutheraner, Kalvinister och Anglikaner.
De protestantiska rörelserna som uppstår på 1500-talet har sitt ursprung i olika idéer som uppstår på olika platser i Europa, men också i politiska motsättningar. En av de två viktigaste av dessa är idéer kom från John Wycliffe i England som menade att Gud inte delegerat makt till påven och att han därför inte kunde vara Kristi
ställföreträdare. Hans andra idé var att Bibeln var begriplig för alla utan prästers hjälp och därför skulle finnas på folkspråken så att vem som helst kunde läsa den. Wycliffe dömdes efter sin död för Kätteri och hans kropp grävdes upp och brändes.
Även Jan Hus i Prag var viktig. Hus anslöt sig i stort till Wycliffes idéer men också mot kyrkans rikedom och avlatshandel. Att Hus dessutom gick till angrepp på det tyska styret av Prag ledde till att han blev politiskt farlig och kom att dömas för kätteri och avrättas genom att brännas på bål.
Utöver detta fanns en rad olika politiska strider inom den västliga kristendomen som pågått sedan tidig medeltid, framförallt gällande makten mellan påven och kungarna.
Ordet reformation betyder ungefär förändra och begreppet den reformationen sammanfattar alltså den förändring som ledde fram till utvecklingen av de kristna grupper som vi idag kallar för protestantiska. Gemensamt för alla protestanter var att de protesterade mot påven på ett eller annat vis. De vill genom det förändra – reformera – den kristna kyrkan. De har också gemensamt att de alla förkastar katolicismens uppfattning om att den är den rätta kristna kyrkan.
Ursprungligen användes begreppet bara på lutheraner men sedan Westfaliska freden 1648 så räknas även övriga grupper in som inte ansluter sig till den Romersk-katolska kyrkan in i begreppet.
Lutheraner
Den 31/10 1517 spikar Martin Luther upp sina 95 teser på porten till slottskyrkan i Wittenberg. Detta var ursprungligen inte tänkt att leda till splittring men kritiken mot framförallt avlatshandeln och hur påven och kyrkan hanterade sina pengar ledde till kraftig osämja. Genom Luthers kritik blev han bannlyst 1521 och bannlysningen ledde till splittring mellan de olika grupper som från början stöttat Luther.
1530 samlades olika tyska furstar i Augsburg. Där antogs en en trosbekännelse som tillsammans med Luthers Katekes (1529) och Nya testamentet kom att bli de tre dokument som lutheransk kristendom vilar på. Med detta är också en egen gren inom den kristna tron skapad.
Det skiljer i fråga om tro är:
- De två sakramenten – Endast Bibelns innehåll gäller (Sola Scriptura) – Alltså inte den kristna traditionen. Med det kom också lutheraner att förkasta alla sakrament utom de som gick att återfinna i Bibeln, dvs dopet och nattvarden.
- I nattvarden anses Jesus vara fysiskt närvarande, såväl i bröd och vin även om ingen fysisk förvandling sker.
- För Luther var också kungars makt gudomlig. Kyrkan skulle styra över det andliga och gudomliga och kungarna över det världsliga, med makt tilldelad av Gud, vilket också innebar att många furstar fick lätt att ta till sig Luthers läror.
Kalvinister
I Genevé kom Jean Calvins läror att utvecklas till en annan form av kristendom. Calvin kom till Genevé 1536 och kom därifrån att utveckla sin lära utifrån den religiösa stat han försökte bygga där.
Kalvinistiska kyrkor är presbyterianska, vilket innebär att de styrs av präster tillsammans med församlingarna. På så vis fanns det tidigt ett demokratiskt ideal som förkastade såväl monarki som annan värdslig makt.
När det kommer till tron finns det i huvudsak tre stora skillnader.
- Kalvinister tror på det som kallas “dubbel predestination”. Det innebär att de tror att vissa är förutbestämda till frälsning medan andra är förutbestämda till fördömelse.
- Precis som lutheraner har anglikaner samma två sakrament.
- I nattvarden ses Jesus närvaro bara som andlig.
Anglikaner
Reformationen i England såg något annorlunda ut. Till skillnad från Luthers och Calvins reformation som var
teologiskt grundad var den engelska reformationen politisk. Den engelske kungen Henrik VIII bröt med den Romersk-katolska kyrka 1534 av politiska skäl. Dels för att få makt och kontroll över kyrkliga egendomar men också därför att Henrik VIII ville gifta om sig för att kunna få en manlig tronarvinge.
Därefter har en rad teologiska skillnader vuxit fram, särskilt sedan kolonialismen spred anglikanska kyrkan över hela världen, som gör anglikanska kyrkor till ett mellanting mellan katolicism och protestantism.
Några av de viktigaste skillnaderna mot protestanter:
- De anser att Bibeln ska gälla vid sidan av förnuft och tradition, alltså ungefär som katoliker.
- De förnekar kalvinisternas idé om dubbel predestination.
- De har 2 stora (dop och nattvard) och 5 små (konfirmation, bikt, äktenskap, förbön för sjuka och ordination – prästvigning) sakrament.
- Dop betraktas som en verklig pånyttfödelse.
- Tillbedjan till helgon förekommer.
Några av de viktigaste skillnaderna mot katoliker:
- Det är nödvändigt med gudstjänst på folkspråket. Ibland används dock latin.
- Avlat förekommer inte i någon form.
- Präster lever bara i celibat om de själva bestämt det, präster får gifta sig.
- Kvinnor kan ordineras till diakoner, präster och biskopar i de flesta medlemskyrkor.
Quiz – Protestantismen
Efter du sett filmen och gjort quizet:
Digilär:
- Avsnittet Bokens religioner.
- Kapitlet Protestantismen
- Uppgifter:
- Instuderingsuppgifter
Diskussionsuppgift:
- Hur upplever du skillnaderna mellan Luthers och Calvins läror? Vad tycker du är de viktigaste skillnaderna?
Mål:
- Känna till de tre protestantiska huvudgrenarna.
- Känna till vad som ledde till att protestantismen växte fram.
- Känna till vad som skiljer protestantism från de övriga kyrkogrenarna.
- Känna till var protestantismen är spridd.
- Känna till protestantismens sakrament och kyrkliga ämbeten.
