Dagens historia

Karl den store tillhör en av den medeltida historiens mest betydelsefulla gestalter och hans erövringar och statsbygge har varit väldigt betydande för den europeiska historiens utveckling.

Karl den store föddes in i den Karolingiska kungaätten som son till kung Pippin den lille, kung av Frankerriket. Pippin hade blivit kung med den katolska kyrkans hjälp och kommit att utvidga frankernas rike och driva tillbaka den arabiska invasionen i Europa tlll söder om Pyrinéerna så en tradition av erövringar och krig var väl befäst när Karl tog över efter sin far 768.

Redan efter sitt maktövertagande tog Karl den store upp kampen mot angränsande folkslag, framförallt de som var hedningar, och med svärdet i hand erövrade och kristnades flera områden. När hans bror Karloman dog 771 annekterade han hans områden och fortsatte utvidga sitt rike.

Karl den store ville skapa ett rike med en fungerande förvaltning. Han försökte bygga ett system med lokala styrande som var lojala mot staten. Detta skulle fungera genom att de lokala makthavarna ställde upp med manskap vid krig och belönades med mark. Detta var grunden för det vi kommit att kalla för feodalism.

När Karl den Store dog efterföljdes han av sina söner som fick överta olika områden. Hans son Pippin fick ärva Italien, Ludvig den fromme blev kejsare över den som kom att kallas tysk-romerska riket.

Källor:

http://www.popularhistoria.se/artiklar/drommen-om-ett-enat-europa/

http://sv.wikipedia.org/wiki/Karl_den_store

Nationalencyklopedin, Karl den store, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/karl-den-store, hämtad 2015-01-27

http://www.svd.se/kultur/understrecket/med-latinet-tamjde-karl-en-kontinent_8935040.svd

Den 27 januari 1945, för exakt 70 år sedan, anlände Sovjetunionens röda arme till den polska staden Oświęcim strax väster om Krakow. Utanför staden mötte de sovjetiska trupperna KZ Auschwitz, ett av nazitysklands värsta förintelseläger. Kvar i lägre fanns då 7000 fångar, som var så sjuka att de inte kunnat flyttas från lägret. Soldaterna beskrev dem som vandrande lik. När de sovjetiska styrkorna anlände hade över 60 000 fångar flyttats från lägret i vad som kom att gå till historien som dödsmarscher, där fångarna fick gå till döds eller blev mördade, på vägen till andra koncentrationsläger. Tiotusentals dog på vägen från Auschwitz.

Syftet med Auschwitz var till en början att ha ett läger för politiska fångar, men i takt med att syftet med den tyska politiken allt mer flöt över i en renodlad strategi att utrota det judiska folket fick Auschwitz en roll av förintelseläger.

1941 byggdes gaskammare i Auschwitz och utökades snart med lägret Birkenau där ytterligare gaskammare och krematorier för de döda kropparna. Auschwitz blev centrum för utrotningen av de judiska folket. De som var i skick att arbeta utsattes för arbete under slavförhållanden. Läkaren Joseph Mengele utförde fruktansvärda experiment på fångarna. Från att opereras utan bedövning, till att amputeras och få ögon bortbrända med syra osv.

När lägret befriades hittade ägodelar, klockor, kläder, skor och hår. Nästan 2000 kilo hår. Sorterat, vägt och redo att säljas.

I Auschwitz mördades 1,1 miljon människor. Av dessa var 90% judar. När lägret gick på högvarv kunde över 4000 människor om dagen mördas. Totalt mördades fler än 11 miljoner människor under förintelsen.

Över 8000 jobbade i Auschwitz under dess verksamhet. Under rättegångarna 1963-65 åtalades 22 personer. Kommendanten Rudolf Höss flydde men greps 1946 och dömdes till döden. Han hängdes i Auschwitz den 16 april 1947. 

Källor:

Bruchfeld, Stéphane & Levine, Paul A., -om detta må ni berätta-: en bok om förintelsen i Europa 1933-1945, Regeringskansliet, Stockholm, 1998

Nationalencyklopedin, Auschwitz, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/auschwitz, hämtad 2015-01-26

Friedländer, Saul, Tredje riket och judarna. D. 2, Utrotningens år, 1939-1945, Natur & kultur, Stockholm, 2010

http://www.levandehistoria.se/fakta-om-forintelsen/forintelsen/forintelselager/auschwitz-birkenau

http://sv.wikipedia.org/wiki/Auschwitz#R.C3.B6da_Arm.C3.A9n_n.C3.A4rmar_sig_och_l.C3.A4gret_evakueras

http://www.svtplay.se/video/2626598/night-will-fall/night-will-fall-avsnitt-1

http://www.svd.se/kultur/tank-om-jag-inte-kan-grata_4274503.svd

http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rintelsen

Den 26 januari 1947 klockan 15.35 störtade ett Douglas DC-3C strax utanför Kastrups flygplats i Köpenhamn. Flygplanet hade mellanlandat på Kastrup väg till Stockholm från Amsterdam och för att spara tid hade förmodligen servicepersonalen gjort en rad åtgärder utan att fylla i dessa i checklistan, bland annat låsa höjdrodret. Då piloterna inte visste om åtgärderna lyfte planet 15.31 för att stiga okontrollerat, överstegra och därefter krascha. Samtliga 22 personer ombord avled, varav en var Sveriges dåvarande Kronprins Gustav Adolf, far till Sveriges nuvarande kung.

Källor:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Flygolyckan_p%C3%A5_Kastrup_1947

http://dinby.dk/dragoer/flykatastrofen-i-kastrup-1947?minby=koebenhavn-k#minby:koebenhavn-k

Den 23 januari 1801 Föds Lars Johan Hierta in i den adliga släkten Hierta. Som adelsman i Sverige i början av 1800-talet har Hierta en ljus framtid framför sig och även om hans mor dog tidigt fick han en god uppfostran. Hiertas far var starkt präglad av upplysningsideal och han blev därför aldrig agad som barn. Istället fick han en humanistisk grundsyn som kom att prägla honom hela livet.

Hierta utbildade sig i juridik vid Uppsala universitet men istället för att arbeta inom förvaltningen blev han mer och mer intresserad av politik och skrivandet och trots sin adliga tillhörighet så blev Hierta starkt färgad av liberalismen och han kom att förespråka rösträtt, sociala reformer och rättigheter för kvinnor.

År 1830 började Hierta ge ut tidningen Aftonbladet, delvis i opposition mot den regerande kungen Karl XIV Johan. Aftonbladet var en liberal dagstidning och den retade de styrande. Hade inte Hierta tillhört adeln kunde han fått det ännu tuffare men trots det förbjöds tidningen gång på gång vilket bara ledde till att Hierta döpte om tidningen till Andra Aftonbladet, Tredje Aftonbladet osv fram till 1844 då riksdagens möjlighet att dra in tidningar avskaffades. Hierta sålde Aftonbladet 1851 och var 1864 med och hjälpte till vid uppstarten av Dagens Nyheter

Hierta fortsatte också sin livsbana som ägare av en rad företag och när han dog 1872 var han en av Sveriges rikaste personer.

Källor:

Lars Johan Hierta, http://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13575, Svenskt biografiskt lexikon (art av Knut Wichman), hämtad 2015-01-22.

Nationalencyklopedin, Lars Johan Hierta, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/lars-johan-hierta, hämtad 2015-01-22

Den 20 januari 1942 hade SS-Obergruppenführer Reinhard Heydrich, dåvarande chef för nazitysklands säkerhetsministerium, sammankallat ledande personer inom nazistpartiet NSDAP och SS. De träffades i Wannsee, en förort till Berlin, med syftet att komma överens om “den slutgiltiga lösningen“, eller mer exakt; utrotningen av Europas judar.

Syftet var i första hand att slutligen organisera och reda ut de praktiska detaljerna runt den industriella utrotningen av det judiska folket. Utrotningen skulle ske utifrån principen att judar skulle spåras upp och antingen deporteras för att avrättas eller sättas i hårt tvångsarbete så att de istället arbetade sig till döds. Totalt sett presenterades en plan för drygt 11 miljoner judar i ockuperade, eller områden som på annat sätt var under tysk kontroll.

En stor fråga under konferensen var hur de som klassades som halvjudar, eller var barn till halvjudar och gifta med judar skulle hanteras. Bland annat diskuterades olika steriliseringsalternativ men konferensen blev inte enig utan sköt beslutet på framtiden.

Reinhard Heydrich som var den drivande personen under konferensen kom ibland att kallas “Förintelsens huvudarkitekt”.  Heydrich blev utsedd till riksprotektor över Böhmen-Mähren i dagens Tjeckien där han drev ett så brutalt styre att han kom att kallas “Tjeckoslovakiens bödel”. Befolkningen kom att avsky Heydrich vilket ledde fram till ett attentat i Prag där han mördades 27 maj 1942. som hämnd för detta utplånade nazisterna den tjeckiska byn Lidice.

Källor:

Cesarani, David, Adolf Eichmann: byråkrat och massmördare, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 2005

Nationalencyklopedin, Reinhard Heydrich, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/reinhard-heydrich, hämtad 2015-01-19

Nationalencyklopedin, Wannseekonferensen, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/wannseekonferensen, hämtad 2015-01-19

Rees, Laurence, Nazismen: ledare och bödlar, åskådare och offer, Prisma, Stockholm, 2009

Året är 1559 och platsen är Westminster Abbey i London och Elizabeth I av England ska precis krönas till drottning.
Att Elizabeth blev drottning är konsekvensen av en lång rad händelser som egentlige inte pekade mot att hon skulle blivit drottning alls. Elizabeth var dotter till Henrik VIII av England och hans hustru Anne Boleyn, den andra av sex fruar. Redan som treåring blev Elizabeth moderlös när hennes mor avrättats, anklagad för äktenskapsbrott, incest och förräderi. Elizabeth förklarades då illegitim och borde därför inte kunnat ta över tronen.

Före Elizabeth i tronföljden fanns både hennes halvbror Edvard och halvsyster Maria. Edvard blev Edvard VI av England 1547 som nioåring men hans regeringstid blev kort. Edvard dog redan 1553, kanske av en lunginflammation, och ersattes av Maria som blev Maria I av England. Marias tid som drottning varade bara i fem år men under de åren han hon återupprätta den katolska kyrkan i England och göra sig av med så många meningsmotståndare hon kunde, hon har därför gått till historien som Bloody Mary. Maria dog 42 år gammal, troligen av influensa.

Elizabeth har kommit att bli en av den engelska historiens mest kända gestalter. Jungrufrudrottningen, som hon kom att kallas, gifte sig aldrig och styrde sitt rike på egen hand även om det fanns många friare. Elizabeth var försiktig med militära utsvävningar, men trots det har hennes namn kommit att kopplas ihop med en av den engelska historiens mest kända sjöslag när den spanska armadan besegrades 1588. Det som framförallt gjort Elizabeth ett namn för eftervärlden är det rikliga kulturlivet under hennes regeringsperiod där framförallt William Shakespeare verkade.

När Elizabeth dog i februari 1603 hade England haft samma regent i 44 år vilket bidrog till att lägga grunden för England som en stormakt.

Källor:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Elisabet_I_av_England

http://en.wikipedia.org/wiki/Anne_Boleyn

http://en.wikipedia.org/wiki/Elizabeth_I_of_England

Den 14 januari 1814 sluts fred mellan Storbritannien och Sverige mot Danmark. Freden är en konsekvens av Napoleonkrigen där Danmark stått på Napoleons sida, i motsats till Sverige och Storbritannien. I de segrande styrkorna mot Norge befinner sig Jean-Baptiste Bernadotte som kom att bli kung av Sverige 1818. När freden sluts avträder Danmark hela Norge till Sverige, vilket Norge vägrar. Detta är då inledningen på det sista krig Sverige utkämpar mot en annan stat i kriget som brukar kallas Fälttåget mot Norge och slutar med svensk seger och union mellan Sverige och Norge som varar mellan 1814 och 1905. I den första varianten av fredsfördraget skulle även Grönland, Island och Färöarna bli Svenska, men genom skicklig diplomati lyckades Danmark undvika detta.

Freden är också det hittills sista tillfället där de nordiska länderna krigat mot varandra och på så vis kan man säga att det också är det moderna Nordens födelse.

Källor:

Gustafsson, Harald, Nordens historia: en europeisk region under 1200 år, Studentlitteratur, Lund, 1997

Nationalencyklopedin, Kielfreden, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kielfreden, hämtad 2015-01-13

Nationalencyklopedin, konventionen i Moss, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/konventionen-i-moss, hämtad 2015-01-13

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/306435?programid=407

Den 13 januari 1544 förändras Sverige för alltid. Genom Västerås arvförening lyckas den nyvalde kungen Gustav Eriksson (Vasa) garantera att hans ätt skulle regera landet och hans äldste son, som senare blev Erik XIV, skulle bli tronarvinge. Den medeltida traditionen i Sverige hade fram till 1544 byggt på att olika delar av riket skulle acceptera kungens övermakt genom val och kungen skulle senare hyllas vid Mora stenar i södra Uppland.

Med förändringen 1544 kom istället de olika delarna av ståndsriksdagen (adel, präster, borgare och bönder) att svära honom och hans ätt trohet. Så länge Erikssons (Vasas) ätt satt på tronen skulle alltså inga fler val ske. Att Eriksson kunde säkra makten var en konsekvens av lång, intensiv propaganda och en stark ställning i landet genom sin roll som vald kung sedan 1523.

Från 1544 flyttades alltså makten i Sverige från ståndsriksdagen till kungen och utöver det förklarades Sverige också officiellt vara ett protestantiskt rike. Genom införandet av arvsmonarkin kan man säga att grundandet av Sverige som en nationalstat också på allvar inleddes.

När kung Gustav Eriksson dör 1560 lämnar han efter sig ett samlat rike med en stark stat och centralmakt.

Källor:

Behre, Göran, Sveriges historia 1521-1809: stormaktsdröm och småstatsrealiteter, 1. uppl., Almqvist & Wiksell läromedel, Solna, 1991[1985]

Gustafsson, Harald, Nordens historia: en europeisk region under 1200 år, Studentlitteratur, Lund, 1997

Larsson, Lars-Olof, Gustav Vasa – landsfader eller tyrann?, Prisma, Stockholm, 2002

Åberg, Alf, Vår svenska historia, 3. uppl., Natur och kultur, Stockholm, 1985

Den 12 januari 1967,  klockan 13.15, dog doktor James Bedford. Att Bedford dog var i sig inget konstigt eftersom han under lång tid lidit av cancer. Det som är ovanligt med Bedford är att han donerat sin kropp till ett väldigt annorlunda medicinskt experiment.

Bedford hade valt att bli den första människan att få sin kropp nedfryst med förhoppningen att i framtiden bli återupplivad.

Idag, nästan 50 år senare, ligger Bedfords kropp fortfarande nedfrusen.

Bedford var knappast den första som drömde om evigt liv. Såväl i litteratur som film finns det  flera exempel på liknande berättelser, där kanske berättelsen om Doktor Frankenstein är den mest kända. Flera kända människor genom historien har önskat detsamma. Mest känd av dessa är sannolikt Benjamin Franklin som önskade bevaras för att få se USA 100 år.

En urban myt berättar att Walt Disney ska fått sin kropp nedfrusen och bevaras någonstans på Disneyland, men detta är just bara en myt.

Idag finns det företag i USA som har nedfrysning av människor, i väntan på botemedel mot sjukdomar och liknande, som huvudsaklig syssla. Vetenskapen bakom kallas kryonik och istället för att frysa ned människor i vätska (som förstör cellerna) används en teknik som kalla vitrifikation och bland annat innebär att kroppen förvaras i flytande kväve. Tekniken är densamma som när man fryser ned spermier, äggceller eller embryon. Idag är över 200 personer kryoniskt bevarade i USA.

Källor:

http://surviving-history.blogspot.se/2012/08/the-man-who-never-died-curious-case-of.html

http://www.alcor.org/Library/html/BedfordCondition.html

http://sv.wikipedia.org/wiki/Kryonik

http://en.wikipedia.org/wiki/Cryonics

Den 9 Januari 1202 på Visingsö dör Birger Brosa, Jarl av Sverige, en av sin samtids absolut mäktigaste män i det som så småningom skulle bli landet Sverige.

Titeln Jarl var en beteckning på någon som var  satt att styra och förvalta där kungen inte hade möjlighet att styra. I det som utgjorde de första kornen till det svenska riket fanns vad som kallades en riksjarl, som i praktiken kunde vara mäktigare än den regerande kungen.

Titeln Sveriges Jarl bars för första gången av Birger Brosa som var Jarl både unde kungarna Knut Eriksson (1167-1195/1196) och Sverker d.y. Karslsson (1195/1196-1208).

Den ätt som Birger Brosa tillhörde brukar kallas Bjälboätten och var en av den svenska medeltidens mäktigaste släkter. Så mycket som sex kungar och tre drottningar och en lång rad mäktiga män och kvinnor härstammade ur den. Av kungarna som kom ur ätten är förmodligen Magnus Eriksson, som  6 kungar och 3 drottningar härstammade ur och var på så vis en av det medeltida Sveriges mäktigaste ätter. Av dessa är kungarna Magnus Eriksson  den mest kände. Han är framförallt känd för det som brukar kallas Magnus Erikssons landslag (ca 1350) och kan sägas vara den första lag som gällde för hela “Sverige”.

Källor:

Birger Brosa, http://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18235, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nat. Beckman.), hämtad 2015-01-08.

Harrison, Dick, Jarlens sekel: en berättelse om 1200-talets Sverige, Ordfront, Stockholm: 2002.

Nationalencyklopedin Birger Brosawww.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/birger-brosahämtad 2015-01-08

Den 8 januari 1815 stod slaget vid New Orleans som var den sista stora striden i 1812 års krig mellan USA och Storbritannien.

Mitt under kriget mot Napoleon i Europa anföll USA 1812 den brittiska kolonin Kanada. Anledningen till detta var att USA ansåg att deras handelsintressen skadades av att Storbritannien blockerade franska hamnar, som var betydelsefulla för amerikansk handel men också upprepade brittiska anfall mot amerikanska handelsfartyg till havs. Den brittiska regeringen stödde också de krafter i Nordamerika som inte ville utvidga USA ytterligare och efter att USA 1776 utropat sin självständighet från Storbritannien fanns det också en inarbetad fiendskap mellan de två nationerna. De som förespråkade krig i USA trodde ett krig skulle vara en möjlighet att expandera vidare västerut och möjliggöra en slutgiltig seger över urpsrungsbefolkningen.

Totalt sett dog närmare 35 000 på båda sidor i kriget där USA, trots segern, inte gjorde några direkta vinster på kriget.

Det sista stora slaget skedde vid New Orleans den 8 januari 1815 och blev en så stor framgång för USA i kriget att de länge firade 8 januari som en andra nationaldag i USA. Andrew Jackson blev i detta slag betrad som hjälte och tack vare detta kunde han så småningom också göra politisk karriär och valdes 1828 till USA:s 7:e president.

Källor:

http://www.history.com/topics/treaty-of-ghent

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/andrew-jackson

http://en.wikipedia.org/wiki/Battle_of_New_Orleans

http://en.wikipedia.org/wiki/War_of_1812

McKay, John P. (red.), A history of world societies, 5. ed., Houghton Mifflin, Boston, 2000.

War of 1812, Dictionary of World History, London, 1997.